Vad hette juli i den julianska kalendern Julianska kalendern eller gamla stilen är en kalender, som fått sitt namn efter Julius Caesar som år 46 genomförde en reform i den romerska kalendern. Reformen innebar att året fastställdes till dagar och att skottår med en extra dag skulle infalla vart fjärde år samt att månens faser inte längre skulle ha någon betydelse. 1 julianska kalendern konvertera 2 Den julianske kalenderen videreførte den romerske kalenderens benevning av dagene. Romerne benyttet seg av en heller innviklet måte å navngi dagene på. De hadde tre spesielle dager, Kalendae, Nonae og Idus. Den første dagen i hver måned ble kalt Kalendae. I noen måneder ble den 5. dagen kalt Nonae mens den. 3 gregorianska kalendern 4 Ett julianskt datum är enligt ett förslag av den holländske kronologen Joseph Justus Scaliger det antal dygn som gått sedan måndag 1 januari i den julianska kalendern, UT vid Greenwichs horisont - ibland lägger man dock nollpunkten vid midnatt. Den dagen har julianskt datum 0, och sen räknar man dygnen utan att bry sig. 5 Månadernas namn i den Julianska kalendern. I den gamla romerska kalendern hade tiden mellan december och mars kallats vinter och saknat månader. På – talet före Kristus införde den romerska kungen Numa Pompilius en uppdelning av vintern i de två månaderna januari och februari. 6 Den julianska kalendern Fram till den 17 februari använde vi i Sverige den julianska kalendern med skottår alltid vart fjärde år. Detta år gick vi över till den så kallade gregorianska kalendern (som de flesta västerländska länder använder än idag) vilket innebar att den 17 februari följdes av den 1 mars. 7 julianska kalendern påsk 8 är årets sjunde månad i den gregorianska kalendern och har 31 dagar. 9 Julianska kalendern eller gamla stilen är en kalender, som fått sitt namn efter Julius Caesar som år 46 genomförde en reform i den romerska kalendern. 10 Kort svar: Skillnaden mellan den julianska och den gregorianska är att den julianska har skottår alla år som är jämnt delbara med fyra och att den gregorianska har skottår alla år som är jämnt delbara med fyra (undantaget sekelskiftesår, så till vida dessa sekelskiftsåret inte är jämnt delbart med fyrahundra – år och. 11